Maria kom till Sverige för fem år sen och har arbetat här i drygt tre år. Hennes inbetalda skatt, moms och sociala avgifter har hittills gett den svenska statskassan 400.000 kronor. Jag vet, för jag är hennes arbetsgivare. För en månad sen blev hon sjuk, för första gången på tre år. Efter att ha besökt henne på sjukhuset och sett hennes läkarintyg, anmälde jag hennes sjukskrivning till Skatteverket och Försäkringskassan.
– Bra, tänkte jag. Här får både Maria och jag glädje av de 400.000 vi betalat in till staten!
MEN – det fick vi inte.
Och nu förstår jag vilken sjukdom Maria lider av. Hon har ”migrationsvärk”.
Migrationsverket hade nämligen inte förlängt Marias uppehållstillstånd, som de – självklart – borde ha gjort nio månader tidigare. En av hennes läkare är övertygad, att den psykiska pressen under nio månader har manifesterat sig kroppsligt. Men det förstod varken Maria eller jag. Då. Jag visste ju att ansökan bara var formalia – alla förhållanden var oförändrade. Den som har arbete har uppehållstillstånd. Maria sa inget om sin osäkerhet till mig.
Den långsamma behandlingen av alla ifyllda formulär om ”Förnyad ansökan om uppehållstillstånd” gjorde dessutom ingen praktiskt skillnad. Då. Firman fungerade och Maria jobbade på som vanligt. Men sen blev hon sjuk.
Nio månader efter inskickad ansökan hade Migrationsverket ännu inte behandlat Marias ansökan.
Hade hon inte blivit sjuk hade jag inte vetat om det. Men nu vet jag att både hon och samhället är sjukt. Osäkerheten inför anpassningen till hennes nya hemland, språket, kulturen och … myndigheternas byråkrati (! ) ledde till sjukdom. Vårt svenska samhälle har samma diagnos: ”Migrationsvärk”.
I Marias fall yttrade det sig som feber, sömnstörningar, halvsidesförlamning och värk i rygg och axlar. För Sverige yttrar det sig på många olika sätt. Många mår dåligt och missnöjet växer.
Maria är alltså sjuk – får ingen lön och ingen ersättning från Försäkringskassan förrän Migrationsverket ger klarsignal. Men hon har fortfarande utgifter för sina barn, för hyra, el, mat och kläder. Hur löser hon den ekvationen?
Jo, hon måste låna pengar av privatpersoner. För myndigheterna kan hon inte lita på.
Migrationsverket är värst, för de upplevs hotfulla.
Det enda verk som fungerat är Skatteverket. Det har hela tiden krävt in moms, löneskatt och arbetsgivaravgifter från både Maria och mej, precis som om ingenting hänt … vilket är problemet.
I dagens Sverige heter den nya stora folksjukdomen ”migrationsvärk”. Dålig politik och okloka lagar är anledningen. Resultatet är psykiskt och fysiskt lidande, ökade kostnader för sjukvården och onödig byråkrati.
Och som alltid är det de mest utsatta som drabbas hårdast.
© Ingemar Olsson