Välsignelse
by on mars 31, 2016 in BLOG

– Gode Gud, välsigna maten. Amen.
Det var bordsbönen jag lärde mej som liten.
Hela familjen bad i korus och ingen började äta förrän bordsbönen var klar. Det var liksom otänkbart att äta ”ovälsignad” mat.
Och när vi skulle ut och åka bil – åtminstone om det var en lång resa – brukade mamma eller pappa be om Guds välsignelse, innan vi startade. Det hade känts olustigt att ge sej iväg utan den där bönen. Som om det skulle hända nåt förskräckligt, om resan var ovälsignad.
Sen dess har jag sett många österrikiska slalomåkare göra korstecknet innan dom kastar sej iväg utför backen. Och brasilianska fotbollsspelare, innan dom lägger en straffspark. Ett sätt att be om välsignelse över det som just ska till att hända, antar jag.
Det var i alla fall så jag tänkte i baksätet på våran Volvo, inför familjens resor.
Och om sanningen ska fram, så känner jag likadant än idag.
Om inte Gud välsignar det jag gör, så är det ingen idé att göra det över huvud taget.

När jag skrev sången ”Välsignelse”, var det med tanke på en nattvardsmässa. Jag hade redan bestämt mej för att kalla mässan ”SKRIK för livet”. Utgångspunkten var ilskan över att världen är så orättvis: Vissa människor har allt dom behöver, andra har nästan ingenting. Och jag vill skrika. Finns det ingen rättvisa nånstans i hela världen?
Jo, jag har upptäckt att den kristna nattvarden faktiskt uttrycker rättvisa. Alla får lika mycket av både bröd och vin. Det är ju så det ska vara. Gud välsignar maten, så det räcker till alla. Precis som Jesus gjorde när maten räckte till 5000 personer.

Mässan ”SKRIK för livet” börjar med att en nyfödd människa skriker. Hon skriker för att hon just har lämnat en varm och ombonad miljö, perfekt avpassad för mänskligt liv. Därifrån har barnet hamnat i en mycket osäkrare värld; kall, hård och orättvis. Det är klart att barnet skriker!
Mässan avslutas sen med sången ”Välsignelse”. Dom flesta gudstjänster brukar avslutas så. Men egentligen skulle den lika gärna kunna inleda. Det kom jag på, när någon frågade, om jag hade en sång som passar vid barndop, eller barnvälsignelse.
– ”Barnvälsignelse”- jomenvisst! Nånting man gör innan man startar den långa resan genom livet – precis som jag minns det från baksätet av våran gamla Volvo.

– Vad var det första Gud gav till människorna i paradiset?
– Vad var det sista Jesus gav till lärjungarna på himmelsfärdens berg?
– Vad är det bästa en människa nånsin kan få?

Jo, det är klart: Välsignelse!

© Ingemar Olsson

Kommentera

© 2016 little beat music • ALL RIGHTS RESERVED • Webmaster : Fariborz Gudarz