Ingemar Olsson

Påsen

by ingemar on mars 31, 2016 in BLOG

Det var en varm sommarkväll i Västerås. Ja, egentligen var det väl natt. Jag var på hemväg från någonstans, nu minns jag inte varifrån. Livet kändes skönt att leva. Jag hade ingen speciell brådska, utan gick där och slängde med en tygkasse, eller kanske det snarare var en påse. I påsen låg en Bibel.

Jag sneddade över en gård och såg ett gäng ungdomar stå och snacka utanför en port. Eftersom jag inte hade nån speciell brådska att komma i säng, gick jag fram till dom och började prata.
Det dröjde inte länge förrän en av killarna sa
– Vad har du i påsen?

I det läget var jag ganska feg. Jag vågade inte säga rent ut att det var en Bibel. Kanske var jag rädd att bli utskrattad, eller så ville jag inte hamna i nån jobbig diskussion så dags på kvällen, det är svårt att säga. I varje fall så svarade jag
– Det är en bok.

Men killen nöjde sej inte med det.
– Jaha, sa han, vad då för bok? Handlar den om kärlek?

– Ja, sa jag, den handlar om kärlek.

– Aha, är det ”Sänghästen”?

– Nej, det är det inte, sa jag. Det är inte ”Sänghästen”.

Nu var det fler i gänget som blandade sej i samtalet och föreslog den ena sex- och porrboken efter den andra. Och allihop var väldigt nyfikna på vad det var för bok, som jag gick omkring med i en påse.
Det började kännas ganska kul nu, tyckte jag och tänkte att det nog var bäst att hjälpa dom på traven lite grann.

– Det är världens mest lästa bok, sa jag.

– Aha, då är det ”Röda lyktan!”

När jag hade sagt nej till det förslaget också och bett allihop att fundera på vilken bok, som skulle kunna vara världens mest lästa, kom det till slut lite försiktigt från en av dom
– … det kan väl inte vara en Bibel, som du har i påsen?

Då öppnade jag påsen och tog fram min Bibel. Det gick ett besviket sus genom gänget.

– Äh, sa en av dom. Den handlar väl inte om kärlek heller!

– Jo, sa jag, tänk för att den gör det.

– Slå upp nå’t saftigt ställe då, sa grabben illmarigt och fick resten av gänget att fnissa förtjust.

Jag bad grabben följa med mej in under en lampa vid porten. Och där slog jag upp och läste det saftigaste ställe om kärlek, som jag vet: Så älskade Gud världen, att han gav den sin ende son, för att den som tror på honom inte ska gå under, utan ha evigt liv.

– Äh, det var väl ingenting, sa grabben. Men efter ett tag ändrade han sej.

– Det kanske det är, förresten.

Och så kom vi fram till att porrböckerna, som gänget hade räknat upp, ofta handlar om rena motsatsen till kärlek, nämligen att bara tillfredsställa sej själv och ta för sej så mycket som möjligt av vem som helst, när som helst och hur som helst. Kärleken, som Bibeln berättar om, är däremot sån, att den bara ger och dessutom räcker till alla och aldrig tar slut.

… och jag lärde mej att inte skämmas för Bibeln.